Dagslång fikarast

Sista tiden har jag mer och mer fått upp ögonen för ett fenomen som jag förr tyckte var aningen töntigt. Nämligen att ta med sig datorn och gå och sätta sig på ett fik för att arbeta. Folk har ju gjort så i decennier, så det är ju inget nytt. Men däremot har jag satt en stor, fet töntstämpel på dem som gjort så. Vad är problemet med att sitta hemma i lugn och ro och jobba om man nu inte har ett kontor att gå till, liksom?!

Men sedan jag senast bytte och nu har en tjänst som innebär en hel del resor, så har jag alltmer insett charmen i att sitta på ett fik - eller möjligen en lugn bar - och jobba. Sitter jag hemma - eller ens på ett hotellrum - har jag svårt att fokusera på det jag ska göra. Framförallt hemma, där till och med tvätt, disk och städning oftast känns roligare än att arbeta. Sätter jag mig istället på ett fik eller bar, får jag dels miljöombyte dels får jag väsentligt mycket mer gjort än om jag suttit hemma. Då pratar jag givetvis det jobb jag gör för min egen firma - min vanliga anställning sköter jag alltid på plats på kontoret alternativt att sitta hemma och jobba ibland (då jag stålsätter mig för att låta bli de ständigt växande bergen av tvätt och damm).

Nu kan man dessutom hitta fik som har som affärsidé att gästerna ska kunna sitta i timmar för att jobba eller plugga. I Stockholm finns en uppsjö av fik och barer som satsat just på bord och stolar som är anpassade för att jobba vid, liksom bra wifi och gått om eluttag.

Och jag är inte sämre än att jag kan erkänna när jag har fel. Det har verkligen sina fördelar med detta upplägg och jag tvättar glatt bort töntstämpeln jag tidigare delat ut. Om sen någon vill mig en sådan är det upp till var och en.

"På jobbet", i foajén till Hotell Malmen i Stockholm. Foto: Tobias Lindqvist
"På jobbet", i foajén till Hotell Malmen i Stockholm. Foto: Tobias Lindqvist

Personligt