Klimatkrisen är på riktigt

15.02.2020

Jag hör nog till dem som tidigare inte oroat mig särskilt mycket för vad människan ställer till med i naturen. Jag växte upp under 80- och 90-talen, då det mest var "muppar" av olika slag som var de mest miljömedvetna människorna. Det var nästintill en töntstämpel över att vara miljömedveten.
Idag är det inne att vara just miljömedveten och försöka leva så klimatsmart som det går att göra. Men det måste till så otroligt mycket mer än att några hippies på Södermalm försöker leva miljövänligt på närproducerad mat och klär sig i återanvända kläder. Det måste verkligen tas på allvar att vi är på väg att för evigt förstöra den enda planet vi faktiskt har.

Det värsta är att det ligger alltför mycket pengar i att exempelvis inte övergå till fossilfria bränslen. Tänk alla länder och företag som skapat sig enorma förmögenheter på oljan, det är klart att de inte vill att vi börjar köra bilar och fartyg på miljövänlig el. Då skulle ju hela deras ekonomi raseras på nolltid.

Men ju mer man sätter sig in i ämnet, ju svårare är det att inte oroa sig för utvecklingen. Vad är det för värld vi vill lämna över till kommande generationer? Kommer det finnas någon planet att lämna över överhuvudtaget? Här i Stockholm kan man redan se snödroppar och att viss buskar börjar få knoppar - redan nu i februari. Även om vädret helt naturligt varierar från ett år till ett annat, behöver man inte vara vetenskapsman för att se att vädret förändrats de senaste årtiondena. Mindre snö, högre temperaturer och extremare väder går liksom inte att blunda för längre.

Men vad gör den där "besserwissern" Tobias förutom att skriva arga blogginlägg för att försöka rädda klimatet, undrar du säkert? Jag gör en hel del kan jag säga, även om jag (som de flesta andra) säkert skulle kunna göra mycket med. Jag har ingen bil, utan åker kollektivt - och hyr istället en bil eller åker taxi de gånger det helt enkelt inte funkar att åka på annat vis. Jag försöker så långt det går köpa kravmärkt/ekologiska/närproducerade artiklar och väljer att vara kund hos de företag som verkar ha bäst miljöarbete. Självklart sorterar jag mina sopor och lämnar så mycket jag kan till återvinning. Kläder jag själv inte använder längre skänker jag till välgörenhet istället för att slänga dem.
Så ja, jag försöker göra så mycket jag kan. Men vi måste vara fler som tänker likadant och blir medvetna om vilken allvarlig kris vi faktiskt står inför. Vi måste bli fler som kan se nästa generation i ögonen och säga att "Vi gjorde i alla fall vad vi kunde för att rädda planeten".




Relaterade artiklar

Dagens Nyheter 1

Svenska Dagbladet 1


Personligt