Kunden har inte alltid rätt

För ett antal år sedan skulle jag ta tåget mellan Göteborg och Kalmar, där jag då bodde och pluggade. En bit in på resan bestämmer jag mig för att gå till restaurangvagnen för att köpa kaffe. Framför mig i kön står en lite äldre herre, relativt elegant klädd i säkerligen inte helt billiga kläder. Herren ifråga hade tydligen även ett priokort, som berättigade honom till gratis kaffe vid tågresor. Nu undrar han - till en början i relativt artig ton - om han kan få vatten istället och bara betala mellanskillnaden. För tydlighetens skull, tog SJ vid tiden då den här historien tilldrar sig 15 kronor för en kopp kaffe och 17 för en flaska vatten. Den välklädde herren - vars skjorta förmodligen var i tusenkronorsklassen - vill alltså byta kaffet (som han hade rätt till gratis) mot vatten och bara betala mellanskillnaden på två kronor.
Men när personalen i restaurangvagnen hövligt nekar honom detta, är det som att han plötsligt ser rött. Herren vägrar att godta att han inte får en flaska vatten för två kronor och kräver att få prata med chefen ombord på tåget. Det får han, men får precis samma svar som tidigare. Men herren ifråga vägrar acceptera att han inte får byta ut kaffet mot vatten - och han blir alltmer upprörd över detta. Det märks även på personalen att de blir alltmer irriterade på den envise mannen.

Till slut får den snorkige herren som han vill, han får sitt vatten och lommar därifrån. Det blir min tur och jag beställer mitt kaffe. Med ett glatt leende får jag kommentaren från personalen att "kan somliga tigga till sig en flaska vatten, kan du tigga till dig en kopp kaffe" - och så blev jag bjuden på mitt kaffe utan att säga ett ord.
Förmodligen hade man sett att jag började bli otålig bakom den envise kund som drog ut väldigt mycket på tiden. I ärlighetens namn, var jag på väg fram för att erbjuda mig att bjuda honom på vattnet eftersom "han inte tycktes ha råd" att betala 17 kronor för en flaska vatten. Tyvärr hann jag aldrig det, men hade gärna sett hans min om jag fått tillfället. Men personalens kommentar sades i rätt hög ton, med största sannolikhet med syftet att den snorkige och till synes snåla mannen skulle höra den.

Jag har själv jobbat inom branscher där jag på ett eller annat sätt haft med människor att göra i nästan hela mitt yrkesverksamma liv - och har mer eller mindre utvecklat en social fobi under dessa år. Mycket för att så många människor tycker sig ha rätt att bete sig lite som de vill mot människor som jobbar inom servicebranschen.
Den här mannen ombord på tåget är ett ganska beskedligt exempel på hur folk kan bete sig. Jag kan säga att jag varit med om extremt mycket värre bemötande än så här! Inom servicebranschen får man ta emot folks aggressioner vare sig man vill eller inte - och somliga verkar tycka att det är deras rätt som kund att bete sig hur som helst mot personal inom serviceyrken. 
Jag har själv gjort det aktiva valet att inte längre söka jobb där man har med människor att göra. Folk blir verkligen dumma i huvudet på riktigt så fort man iklär sig rollen som kund/klient/patient - eller vad man kallas inom olika branscher. Man har inte alltid rätt som kund, vilket somliga inte verkar inse. Du har inte alltid rätt att bete dig hur du finner det lämpligt, du kan inte alltid hävda att du har rätt till det ena eller andra i varor eller tjänster. Punkt slut. Frågor på det?


Relaterade artiklar

Svenska Dagbladet 1 2


Personligt