Vardagspusslet 2.0

Jag undrar ibland på fullaste allvar hur folk får tillvaron att gå ihop. Att jobba hela dagarna och dessutom hinna och orka med barn, fritidssysselsättningar, hemmet - ja, ni vet ju...
Här hemma är i vi totalt två vuxna, inga barn, inga husdjur och inte jättemånga fritidsaktiviteter. Vi bor i hyresrätt, en lägenhet på två rum och kök. Så inte mycket boende att sköta ens en gång.
Men det är många veckor som inte skulle gå runt utan möjligheten till taxiresor, hyrbilar och omåttliga mängder kaffe. Jag har till och med börjat få rabatt hos hyrbilsfirman för att jag hyr bil så pass ofta som jag gör.
När man jobbar heltid, pluggar halvtid och dessutom försöker klämma in träning, filminspelningar och möjligen att vara lite social här och där - då räcker dygnets 24 timmar inte till alla gånger. Åtminstone inte utan ett visst pusslande - och barn finns det ju knappt tid för om man skulle haft sådana.

Det är väl egentligen inte så att det är särskilt förvånande att folk bränner ut sig åt höger och vänster. Dagens tillvaro kräver ganska mycket av oss och själv undrar jag ofta om vi faktiskt är konstruerade för den tillvaro vi har. Min vardag fylls bortsett från jobbet av en hel del frivilliga åtaganden som jag lätt skulle kunna frånsäga mig om jag faktiskt kände att jag inte orkade.
Men kraven är ganska idag på vad vi förväntas prestera i livet för att anses vara "lyckade". Känns som att vi borde omvärdera innebörden av att ha lyckats i livet. Lycka är så individuellt och egentligen väldigt oberoende av pengar och materiella ting...


Källförteckning

Bilderna lånade från Kicki Westerberg, Psychology today


Personligt